Inflationens dolda storlek

Åren 1950 till 2017 ökades penningmängden från 24 miljarder till 3235 miljarder kronor. 2017 fanns det alltså 135 gånger fler kronor än 1950 och om inget annat ändrats skulle priserna ökat till att vara 135 gånger högre nu än 1950.

m3_linPenningmängden ökas så kraftigt att vi behöver logaritmisk skala för att kunna se detaljer i hela tidsintervallet.

m3_logm3_procentPenningmängdsmåttet M3 är enkelt uttryckt summan av alla kontanter och bankkonton och har under lång tid ökats med i genomsnitt 7.5% per år. 7.5% och 135 gånger låter mycket men här följer en snabb rimlighetskoll. Hårklippning är en tjänst som inte ändrats mycket sedan 1950-talet. Tiden en klippning tar är fortfarande densamma och verktygen är också ungefär desamma. 1954 kostade en herrklippning runt 2.90 kr och 400 kr är ett normalt pris idag. Skor, som kan antas ha haft en viss produktivitetsökning, har sedan 1951 ändå ökat uppemot hundra gånger i pris.

Inflationen av penningmängden är inte det enda som påverkar en varas prisutveckling. Produktivitetsutveckling och pengars omsättningshastighet är två andra saker som kan ha stor betydelse. Som synes har dock omsättningen ökat ungefär lika mycket som penningmängden både i närtid och under hela tidsperioden sedan 1950 så i fortsättningen kan vi bortse från den.

m3_txvolProduktivitetsutvecklingen, eller tillväxten, då? Real BNP är ett index över hur mycket som producerats. Man väljer ett basår och räknar antalet tillverkade brödrostar, cyklar, m.m. varje år och multiplicerar med basårets priser. På så sätt får man en siffra på ungefär hur mycket som producerats ett år jämfört med ett annat år. Tillverkades en brödrost första året och två brödrostar andra året blir real BNP helt enkelt 1 respektive 2.brodrost_och_sedlar

Konsumentprisindex (KPI) är ett index över hur samma varor förändras i pris över tid. Produktivitetstillväxt har en sänkande effekt på varornas pris. Så om penningmängden dubblas men tillverkarna av brödrostar kan göra dubbelt så många brödrostar med samma mängd resurser leder det inte till någon ökning av KPI. Priset förblir konstant men skulle halverats utan uppblåsningen av penningmängden.
m3_rbnp_kpiDetta är en stor orsak till att ökningstakten för KPI är långt under inflationstakten för penningmängden. Om vi multiplicerar KPI med ökningen för real BNP bör vi hamna närmare utvecklingen för M3.

rBNPxKPIStaten – som tar fram statistiken – har dock starka incitament att underdriva KPI och överdriva tillväxten. Samtidigt är det ett stort mått av godtycke och mänskliga bedömningar inblandat i att ta fram siffrorna. Så man kan befara att det verkliga förhållandet mellan prisökningar och tillväxt är något annorlunda, men det är ett ämne för ett senare tillfälle.

KPI är till exempel användbart till att indexera pensionsutbetalningar så att de köper en någorlunda konstant absolut levnadsstandard. En sådan pensionär blir dock hela tiden fattigare relativt resten av samhället allt eftersom ekonomin växer och andra blir rikare. I en ekonomi med fast penningmängd som exempelvis en framtida Bitcoin-ekonomi så skulle en sådan KPI-indexerad pension sänkas även nominellt när ekonomin växer.

btcSamma sak gäller förstås löner. Alla löneökningar under 7.5% är lönesänkningar. Löntagarens andel av köpkraften blir då mindre än året innan. Med fast penningmängd skulle den nominella lönesumman, alltså antalet kronor i månaden, behöva sänkas för att uppnå samma resultat.

Lönerna har följt inflationen ganska länge men har på senare år halkat efter till att numera vara mindre än hälften så höga relativt penningmängden jämfört med 1950.

m3_lonAlla räntor under 7.5% är negativa räntor. Varje mängd pengar som ackumulerar ränta på ränta lägre än 7.5% kommer, om pengaskapandet fortsätter i samma takt, med tiden gå mot ett värde av noll brödrostar. Ett vanligt bankkonto med 0% ränta tappar hälften av sin relativa köpkraft på tio år. Tillsammans med 30% skatt på den nominella avkastningen när sådan finns får detta effekten att det blir mycket oattraktivt att spara pengar. Ett vanligt bostadslån med nominell ränta på 1.5% har en reell ränta på -5.6%. Tillsammans med ränteavdrag är detta anledningen till att så många lånar sådana enorma mängder rykande färska riksbankspengar.

Datakällor

M3, 1846-2012  (Volym 2, kapitel 7)
M3, 1981-2017
KPI
Löner 1861-1988
Löner 1991-2017

Annonser
Inflationens dolda storlek

Ärliga logotyper

Jag sitter och kollar upp statistik och slås av ärligheten i myndighetslogotyperna. Skatteverkets är ett svart hål och Riksbankens två ymnighetshorn!

Ärliga logotyper

Bygga en väljarbas

Invandrare som arbetar eller driver företag utvisas i mängder på de mest hårresande grunder. Här är ett hundratal fall som hamnat i media, åter från nyhetsaggregatorn bubb.la.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98

Samtidigt utvisas inte – formellt eller de facto – hundratusentals bidragsförsörjda. Om någon undrar varför fick jag svaret när jag kollade upp valresultatet för området i Bergsjön där jag bodde förr.

val_2014

Bygga en väljarbas

Självständigt Katalonien

Estelada_blava.svgOm en vecka – 1 oktober – är det självständighetsomröstning i Katalonien. Spanska centralmakten utövar ett häpnadsväckande förtryck för att stoppa omröstningen och förhindra folk från att rösta. Rubriker från nyhetsaggregatorn bubb.la:

Katalanska regeringen hävdar Madrids beslut att ta över styre över katalanska polisen oacceptabelt, regionala polischefen har vägrat motta instruktioner från Madrids utsända

Spansk statsåklagare förklarar samtliga polisstyrkor lyda under inrikesministeriet, Kataloniens inrikesminister Joaquim Forn förkastar beslutet och meddelar att de inte kommer överlåta någon kontroll

Spaniens inrikesdepartement chartrar tre färjor i Barcelona och Tarragonas hamnar i syfte att inhysa upp till 6 600 poliser inför Kataloniens självständighetsomröstning

Spaniens konstitutionsdomstol beslutar bötfälla 22 katalanska topptjänstemän upp till 12 000 EUR per dag de fortsätter organisera självständighetsomröstning, runt 40 000 demonstranter samlade i Barcelona i protest mot onsdagens spanska polisrazzior

14 katalanska statstjänstemän frihetsberövade och 40 razzior genomförda under onsdagen samt stor del av Kataloniens ekonomi övertagen av Spanien för att stoppa självständighetsomröstningen, Spaniens premiärminister Rajoy kommenterar att staten tvingats agera

Spanien hotar gripa över 700 borgmästare i Katalonien inför självständighetsomröstningen 1 oktober

Spansk domstol beordrar polisrazzia mot tryckeri och två tidningsredaktioner i Katalonien som del i utredning avseende misstänkt förberedande av olaglig självständighetsomröstning

Katalonien utlyser självständighetsomröstning till 1 oktober, centralmakten i Madrid lovar att stoppa den till varje pris

Kataloniens förra premiärminister står fast vid att det var lagligt att hålla omröstning om självständighet, säger att det är första gången en demokratisk ledare står anklagad för låtit folk rösta

Kataloniens före detta regionspresident Artur Mas åtalad med två medarbetare för att ha iscensatt folkomröstning om secession 2014, rättegång i februari

Katalanska parlamentets talman i domstol efter hon tillåtit debatt om secession, utreds för grov olydnad

Katalanska självständighetsaktivister grips efter de bränt fotografier av spanske kungen Felipe VI

Självständigt Katalonien

Hej igen Göteborg

Nästa tur till Göteborg blir tidigare än planerat på grund av biljettstrul. Jag anländer redan nu på onsdag 5 april och kommer vara där med vissa avbrott fram tills någon gång i augusti. Ser fram emot att träffa alla vänner och släktingar som inte gick att träffa under den förra – alldeles för korta – vistelsen.

Hej igen Göteborg

Vad får jag för skatten?

Sse-vs-id-expendituresvenska statens utgifter är 2 063 miljarder kronor per år, eller 209 000 kronor för varje invånare. En svensk medianlöntagare får ut 21 700 kronor i månaden efter skatt och betalar uppskattningsvis 250 000 kronor om året i alla olika skatter.

Så vad får vi för pengarna? Hur mycket bättre eller sämre vore det att behålla de 209 000 kronorna om året och använda dem själv? Efter att ha flyttat till Indonesien vet jag numera det!

Indonesiska statens utgifter är motsvarande 1 230 miljarder kronor per år, eller bara 4 800 kronor för var och en av Indonesiens 258 miljoner invånare. Av de 4 800 kronorna försvinner det allra mesta till slöseri och korruption. Indonesiska staten gör alltså i stort sett ingenting för sina invånare, så jag måste betala allt själv. (Tyvärr gör indonesiska staten i stället mycket mot sina invånare; den är svårt korrupt och destruktiv och håller nästan hela befolkningen nere i fattigdom.)

Här följer vad jag årligen behöver betala för att få det svenska staten tidigare levererade till mig. Sjukvårdsförsäkring: 16 000. Dagis: 23 000. Inträden som i Sverige varit skattefinansierade: 2 500. De av staten monopoliserade vägarna är sämre. I övrigt saknar jag ingenting. Så skillnaden skulle vara lite drygt 150 000 kronor om året i högre disponibel inkomst genom att betala själv.

Vad får jag för skatten?