Formellt finns inte förmögenhetsskatt i Sverige men de facto finns det ändå en förmögenhetsskatt på ungefär två procent. Den är en effekt av kapitalvinstskatten i kombination med inflationen.
Förmögenhetsskatt är frestande för en stat eftersom det fort kan ge mycket pengar. Men det är att slakta gåsen som värpen guldäggen eller som vildarna som hugger ner trädet för att komma åt frukten som Parkinson uttryckte det i The Law and the Profits. Både på grund av skatten själv och den flykt av kapital och företag ur landet som den orsakar. När staten lyckas ha ett lite mer långsiktigt perspektiv slutar den med förmögenhetsskatt.
Det svenska skattesystemet är i stället optimerat för att skumma av så mycket som möjligt av den produktion som sker i stället för att konsumera kapital. Det är därför de främst beskattar mervärde och inkomster. Löneinkomster skattas hårt med 45%-70% eftersom det finns en hög tröskel för arbetande människor att flytta utomlands. Kapitalvinster beskattas lägre på ungefär 30% eftersom det är mycket lättare för kapital att fly.
Kapitalvinstskatt är skatten på prisökningen på en tillgång mellan när någon köpte den tills dess att den såldes igen och på alla inkomster tillgången genererat däremellan. Den som till exempel köper en aktie och säljer den för mer än inköpspriset skattar 30% av prisökningen och 30% av eventuella utdelningar.
Kapitalvinstskatt kan tyckas vara en typisk skatt på produktion och inte kapital. Någon gör en investering som går bra och ökar produktiviteten. Därmed ökar värdet på investeringen och staten tar en del av det tillförda värdet. Här är det dock lätt att bli lurad av inflationens effekter. Betänk en ekonomi med fast penningmängd. Över lång tid borde det totala nominella värdet på samhällets alla tillgångar förbli ganska konstant. På en isolerad ö finns tio hyddor och tio kanoter som tillsammans är värda hundra guldmynt. Ett årtionde senare finns det tio tegelhus och tjugo kanoter som tillsammans fortfarande är värda hundra guldmynt.

Om alla på ön blev rikare i samma takt ökade inte antalet guldmynt som någons tillgångar var värda och hövdingen på ön fick inte in någon kapitalvinstskatt alls, trots stor tillväxt. Bara om någon blev rikare fortare än någon annan ökade priset på dennes tillgångar och kunde beskattas men det ökade bara lika mycket som det minskade för de andra.
Om det på grund av ändrade vindar börjar blåsa iland en stadig ström av vrakdelar med guldmynt på ön blir det inflation och priset på tillgångar stiger. Då plötsligt får hövdingen kapitalvinstskatt från alla, även om ingen tillväxt alls har skett eftersom alla var upptagna med att leta guldmynt på stranden.
Kapitalvinstskatt är alltså helt orelaterad till tillväxt utan är i själva verket bara en skatt på förmögenheter och relativa förmögenhetsändringar invånare emellan.
Med Sveriges vanliga vinstskattesats på 30% och en vanlig inflation av penningmängden med 7.5% per år blir den faktiska förmögenhetsskatteeffekten 0.075 * 0.3 = 0.0225, över 2%. Skatteeffekten av förmögenhetsomfördelning tillkommer.
Detta är ett av de huvudsakliga sätten som staten tjänar och undersåtarna förlorar på inflationen.
Minst 60 procent av Sveriges befolkning försörjer sig inte själva utan blir försörjda av de övriga. 60 procent är en undre gräns och hur mycket mer det är beror på hur det ser ut i stat och offentlig sektor. Tyvärr är det svårt att mäta.
Penningmängden ökas så kraftigt att vi behöver logaritmisk skala för att kunna se detaljer i hela tidsintervallet.
Penningmängdsmåttet M3 är enkelt uttryckt summan av alla kontanter och bankkonton och har under lång tid ökats med i genomsnitt 7.5% per år. 7.5% och 135 gånger låter mycket men här följer en snabb rimlighetskoll. Hårklippning är en tjänst som inte ändrats mycket sedan 1950-talet. Tiden en klippning tar är fortfarande densamma och verktygen är också ungefär desamma. 1954 kostade en herrklippning runt 2.90 kr och 400 kr är ett normalt pris idag. Skor, som kan antas ha haft en viss produktivitetsökning, har sedan 1951 ändå ökat uppemot hundra gånger i pris.
Produktivitetsutvecklingen, eller tillväxten, då? Real BNP är ett index över hur mycket som producerats. Man väljer ett basår och räknar antalet tillverkade brödrostar, cyklar, m.m. varje år och multiplicerar med basårets priser. På så sätt får man en siffra på ungefär hur mycket som producerats ett år jämfört med ett annat år. Tillverkades en brödrost första året och två brödrostar andra året blir real BNP helt enkelt 1 respektive 2.
Detta är en stor orsak till att ökningstakten för KPI är långt under inflationstakten för penningmängden. Om vi multiplicerar KPI med ökningen för real BNP bör vi hamna närmare utvecklingen för M3.
Staten – som tar fram statistiken – har dock starka incitament att underdriva KPI och överdriva tillväxten. Samtidigt är det ett stort mått av godtycke och mänskliga bedömningar inblandat i att ta fram siffrorna. Så man kan befara att det verkliga förhållandet mellan prisökningar och tillväxt är något annorlunda, men det är ett ämne för ett senare tillfälle.
Samma sak gäller förstås löner. Alla löneökningar under 7.5% är lönesänkningar. Löntagarens andel av köpkraften blir då mindre än året innan. Med fast penningmängd skulle den nominella lönesumman, alltså antalet kronor i månaden, behöva sänkas för att uppnå samma resultat.
Alla räntor under 7.5% är negativa räntor. Varje mängd pengar som ackumulerar ränta på ränta lägre än 7.5% kommer, om pengaskapandet fortsätter i samma takt, med tiden gå mot ett värde av noll brödrostar. Ett vanligt bankkonto med 0% ränta tappar hälften av sin relativa köpkraft på tio år. Tillsammans med 30% skatt på den nominella avkastningen när sådan finns får detta effekten att det blir mycket oattraktivt att spara pengar. Ett vanligt bostadslån med nominell ränta på 1.5% har en reell ränta på -5.6%. Tillsammans med ränteavdrag är detta anledningen till att så många lånar sådana enorma mängder rykande färska pengar.


Om en vecka – 1 oktober – är det självständighetsomröstning i Katalonien. Spanska centralmakten utövar ett häpnadsväckande förtryck för att stoppa omröstningen och förhindra folk från att rösta. Rubriker från nyhetsaggregatorn 